Utah Utes

Jag och Sarah åt en supergod lunch vid Café Rio, en mexikansk restaurang. Sedan beslöt vi oss för att gå på football game. Det är ju något man måste uppleva då man är i USA. Vi hade inga biljetter, men på väg mot arenan mötte vi en kille med två biljetter som han försökte sälja. Visserligen sved det att betala 60$ st., men vid biljettluckan  hade de varit 70$ st. Utah Utes mötte Stanford från Kalifornien. Det var fullt med rödklädda fans på området runt arenan redan två timmar före matchen. Fansen här är väldigt inbitna och har hemmalagets logo fastklistrad på sina bilar och flaggor fastsatta på varsin sida om motorhuven eller t.o.m. nedstuckna i trädgården. 

Ärligt talat fick jag inte riktigt grepp om spelet. För ett kort ögonblick är alla stilla och det är spänning i luften sedan är spelet igång och de knuffar till varandra. Efter knuffandet pausar spelet i ca. fem minuter och så håller det på. Men det var stämning! Arenan var nästan fullsatt och alla var engagerade. Folk skrek, hurrade och visade sina känslor. När det gick dåligt för Utes hördes långa ramsor med svärord av grannen bredvid. När de tog hem poäng fick vi en spontan high-five av en gammal gubbe på bänkraden framför. Klädkoden på plats var definitivt röd, vilket jag och S hade missat.

Vi satt i solen och stektes vid Arenan.